2010-05-01

one picture at a time

Half a century of creative imagery by Swedish photographer Gunnar Smoliansky has been summarized in the exhibition One picture at a time ("En bild i taget") which can be seen in Dunkers kulturhus, Helsingborg. Always in monochrome, often minimalistic compositions in soft gray-scales, sometimes grainy, he explores his neighborhood, conceptualizing everyday scenes in Stockholm. The same street intersection gets revisited time and time again, decade after decade.

This is artistic photography at a level I cannot even relate to. How could I? I don't have his talent, I don't have his technical skills, I don't have 50+ years of experience in the field.

Smoliansky has been dubbed a "strolling photographer". In my opinion, that has got to be misleading. Just because we recognize the street where a photo has been taken does not mean it was snapped while passing by, the way we do. Far from it. This man has spent a lifetime patiently awaiting the right moment, exploring what we don't even notice, carefully capturing it - one picture at a time.

- If it's one thing I can't stand it's having others within view while I'm working with a picture, asking what I'm doing - Smoliansky explains.

There, finally, is something even I can relate to! I so recognize spending hours chasing a particular image, wanting to be left alone while pursuing this strange activity. Now, whether you're an amateur (like me) or not, be sure not to miss the work of Gunnar Smoliansky.

5 comments:

Jenny said...

Obildad som jag är (och för trött för att tänka på engelska, f'låt!) var jag förstås tvungen att googla Smoliansky för att se ett urval av hans bilder. (Jag lär inte komma förbi Hbg i det närmaste, vad jag vet...!)

De är slående - i all sin stillsamhet. Jag tror att just "minimalistic compositions in soft gray-scales" är det som gör att de når IN så effektivt som de gör. Många gånger när man tittar på fotografier, är det så många "ytliga" saker som väcker frågor. Ju mer avskalade bilder - som Smolianskis - desto mindre sådant brus behöver sinnet ta hand om, innan bilden når känslan, hjärtat.

Och nånstans är det lite skönt för en blyg amatör att även ett proffs, en fotokonstnär, vill vara ifred när han tar sin bild. En bild i taget är ett bra motto - inte minst för oss digitalfotografer (och några av oss mer än andra - ähum...!).

Pia K said...

saw his photos at kulturhuset in stockholm, was it last year or the year before, hm, nevermind, liked them anyway.

stromsjo said...

I completely missed the exhibition in Stockholm. Funny that a Stockholmer accidentally stopping by in Helsingborg finally catches up on photography from his own town. Thanks, Pia.

Dessutom stängde utställningen igår, tror jag, men vi har ju alltid Nätet. Jag tror du har rätt Jenny i att det avskalade kan lyfta fram känslan. Om man nu lyssnar på samma våglängd. Tycke och smak igen, förstås. Och att ta sig tid. Faktum är att lata semesterdagar är perfekta för att smyga runt några timmar på utställningar.

Kiwi said...

Japp, den stängde den 2 maj. Och jag hann se den den 1 maj. Fenomenalt kul att se Smoliansky "på riktigt".

Mo said...

Very imnspirational photographer

20240205